Det här med att vara ledig på sin födelsedag...

Jag jobbar faktiskt hårt med att försöka ta reda på om man faktiskt är ledig på sin födelsedag i Canada! Jag antar att svaret också finns någonstans ute på internet (utan tvekan), men det är ju roligare att träffa folk!

Pappa ska den här veckan försöka fråga sin jobbarkompis som bott ett år i Canada, och jag jobbar på att försöka få träffa två kanadensare som min kompis kompis känner på något vänsters...

Jag har i alla fall alltså tre viktiga frågor:
1. Vilket är det lättaste sättet att skaffa jobb?
2. Vilket är det lättaste sättet att skaffa lägenhet?
3. Är man ledig på sin födelsedag?

Min kompis anser att jag måste hitta på en massa frågor om jag vill prata med kanadensarna så att vi har något att prata om. Jag förstår inte varför jag skulle behöva hitta på frågor i förväg för att kunna prata i några timmar om Canada.

Fortsättning följer!

/Elizabeth

Ledig på sin födelsedag

Jag har hört rykten om att i Canada får man ledigt på sin födelsedag! Är det någon som kan bekräfta detta?

/Elizabeth

Så lycklig över att ha dragit förhastade slutsatser

Jag har nog aldrig, aldrig, någonsin varit så glad över att dra förhastade slutsatser tidigare. SAS var låååångt ifrån det billigaste alternativet! Runt 6000 kr kommer det att kosta. Så mycket bättre än nästan 16000 kr.

Nej, jag har sällan varit så glad över att ha haft fel!

/Elizabeth

En förmögenhet

Jag bara stirrar på SAS prisförslag just nu. 15 864 kr för att komma till Ottawa. Och det ligger ändå på Canadas östkust! Egentligen vill jag bara gråta, men det gör jag inte. Istället känner jag mig bara tom, döende.

/Elizabeth

Vildmark


Jag andas igen. Jag längtar igen. Efter Canada, efter vidsträckt vildmark. Efter att få komma hem. Eller till vad jag drömmer är hem. Jag läste Jonna Jintons blogg nyss och allt jag ville var att åka, nu, nu, nu.

Men samtidigt är jag rädd. För hur många gånger jag än kallar Atlanten för en vattenpöl så kommer det alltid vara ett hav. Oavsett med vilka ord jag beskriver någonting så kommer det alltid att vara det som det är. Och att ha ett hav, en ocean, mellan mig och varma koppar te och timslånga familjemiddagar i köket där alla berättar historier tills alla har ont i magen av skratt, känns så... Tomt.

Elizabeth

RSS 2.0